Kilian har gått ett antal viltspår med varierande resultat. Jag har lagt olika spår längdmässigt och med olika svårighetsgrad. Han är duktig men vad som är så komiskt är att han tycks avsky skanken...  När han väl kommit fram till spårslut så markerar han var skanken ligger men sedan backar han snabbt undan och ser nästan rädd ut. Om jag försöker busa lite med skanken efteråt ser han ut som om han tänker "ska det där vara roligt - fy sjutton matte vad du är ÄCKLIG!!!"  Så jag får väl vara glad för att han vill spåra även om han nu inte gillar skanken (eller "stanken"...)  Det ska bli spännande att se om han ändrar sig och snart ska vi nog boka domare för ett anlagsprov. Hade varit väldigt trevligt om vi i vår kan åka och tävla med två vovvar, som vi gjorde förut.

// Lena