Räv-haj-groda

När man har en valp att fostra blir man snabbt varse de saker som var självklara före den älskade lilla valpens ankomst. Archie och Monty var otroligt duktiga på att parkera sig innanför ytterdörren när vi kom in efter våra långa och ofta mycket leriga promenader. De kunde ligga hur länge som helst och vänta på att bli kommenderade till duschrummet längre in i hallen. Archie är fortfarande likadan och nu tränar vi Kilian att försöka förstå att man faktiskt ska vänta vid dörren och inte springa in fullständigt nedkletad med gyttja. Likaså väntade Archie och Monty snällt i duschrummet när jag hängde upp kopplen, svepte av hallgolvet och gick och hämtade handdukar - även här kunde de stanna "hur lång tid som helst". Kilian är numera jätteduktig på att vänta i duschrummet men det är svårare vid ytterdörren för det finns ju alltid någon trevlig familjemedlem att rusa fram och hälsa på.

Kilian älskar att ligga på rygg och bli kliad på magen. Han är ljuvligt glad, sprallig och har mycket speciella ögon. De är otroligt mörka och han har ett lite vemodigt men samtidigt spralligt uttryck. En hoppigare, skuttigare valp får man nog leta efter. Blir nästan orolig att det ska bli D-höfter... Vi säger att han är en räv-haj-groda, eftersom hans uppsyn ibland kan vara väldigt rävaktig, han bits som en liten haj (vilket bara gulligt än så länge) och han ligger platt på mage som en groda på golvet med benen ut på sidorna. Han är kvällstrött och har än så länge varit fantastisk med nattsömnen - sover hela natten från ca 22 till ca 06.00. Det går också bra att spola av honom efter promenaderna och att klippa klorna. Archie har alltid varit suverän i de här sammanhangen. Som sagt, det är rutiner och åter rutiner och att få den lille att kika på "storebror" som lugnt stuffar på i de olika sammanhangen.

 // Lena

Spårträning

Häromdagen när jag var ute i skogen med Archie märkte jag efter en kort stund att han betedde sig som om han gick ett viltspår. Och visst - efter ett antal meter såg jag en röd snitsel som hängde i ett träd. Archie travade på och efter ytterligare en sträcka kom syntes en röd snitsel till. Det kändes nästan lite kriminellt att gå spåret men Archie verkade så glad och spårade på så fint. Det var kul att iaktta honom spåra utan koppel eller lina - han gick ju helt fritt.

Efter tre snitslar blev det "stopp". Archie ringade metodiskt och jag trodde att det var en oblodad vinkel som var fallet men tji fick vi. Det var tydligen ett kort träningsspår för efter ett idogt letande, ca 20 meter efter sista snitseln, fann Archie något mycket spännande under en gran... en älgskank! Jag trodde först att han hittat en intressant trädgren men med tanke på hur han såg ut i sin kroppshållning förstod jag ganska snabbt att det här var något nytt och kanske litet läskigt. Den var så otroligt stor i jämförelse med en rådjursskank. I vilket fall som helst verkade Archie tycka att det var kul att få lite spontan spårträning och inte minst med tanke på den stora, läskiga grejen i slutet av spåret.



// Lena


Sängmys

Lille Kilian hoppar gärna upp på mattes säng och ligger och myser bland hennes blommiga filtar när kvällen kommer.



// Anne


Trevliga nyheter

Läste att en av Archies söner - Pelydryns King James - fick CK, vann sin klass och blev BH-2 på utställningen i Mjölby. STORT GRATTIS till fantastiskt resultat! Vi är så stolta.

// Lena


Kilians utställningsdebut

Idag ägnade vi större delen av dagen åt att premiärutställa lille Kilian. Utställningen var i Enköpings ridhus och går under benämningen "Uppsala kennelklubbs Mårtensutställning". Det var jättetrevligt vid sidan om ringen med Eva B som hade med sig duktige Kojak (LPI LPII LPIII SVCH) och nytillskottet Joker. Evas båda hundar kommer från Olas Kennel Geltman's. Maggan från Clumbrolds var också där och peppade och gav oss goda råd om hur vi skulle ställa våra welshvalpar. Det var en lång väntan tills det blev vår tur men vad gjorde det - Kilian och Joker hade det vansinnigt roligt i sågspånet.

Kilian blev tvåa med HP och fick ett riktigt fint utlåtande av domare Eva Jönsson:

"Väl ihopkommen 4,5 månaders valp. Mycket bra huvud. Väl ansatta öron. Utmärkt välutvecklat bröst för åldern. Normalt vinklad. Utmärkt benstomme. Rör sig glatt och trevligt med ett bra steg. Bra färg och päls. Lovande liten hanvalp."

STORT GRATTIS till Evas Joker som vann klassen och blev BIM och till Maggan vars tik blev BIR!

Till min stora glädje var Kilian glad, utåtriktad och nyfiken och klarade sin stora "sociala debut" med glans men när tiden i ridhuset led mot sitt slut så satt han upp och somnade. Lille gubben, det var en ansträngande men mycket rolig dag.

// Lena

Sovplats

Kilian har upptäckt en ny sovplats. På kvällen drar han sig undan till "stora badrummet" och lägger sig under bänken framför fönstret, bredvid elementet. Spelar ingen roll att han har tillgång till gosiga mattor, härliga soffor och sängar, nää, här är det ett hårt plastgolv i badrummet som gäller. Natten tillbringas i alla fall i vårt sovrum i den lilla valphagen med gosiga underlag. Archie sover gärna i vår säng en stund men blir varm ganska snabbt. Han glider då ned ur sängen för att parkera precis utanför sovrumsdörröppningen istället. Där ligger han sedan och snusar större delen av natten -  vår lille vakthund.

// Lena


Spralliga vovvar

Här kommer några bilder på våra spralliga vovvar.









// Lena

Skrämselhicka

Kilian är utan tvekan besläktad med en grävling! Igår när dottern och jag var ute i inhägnaden tillsammans med hundarna så försvann Kilian plötsligt! Var i hela friden hade han tagit vägen? Anne och jag började ropa och kalla på honom och sprang runt och kikade vid buskar etc. Archie däremot stod vid det vintergröna buskaget precis i hörnet av poolplanket och tittade... Jag rusade dit och började bända isär alla stora gröna, vassa grenar och vad hittar jag? Jo, en grop (som jag förmodar grävts av något djur) i vilken Kilian hade smitit ned. Han befann sig då med all säkerhet under pooldäcket, men ändå hördes inga ljud därifrån. Jag kallade på Kilian utan resultat och såg framför mig hur jag skulle behöva ringa efter brandkåren.

När jag hade bestämt mig för att gå in till huset, ropar Anne plötsligt "där är han ju!".  Jag vänder mig om och ser Kilian komma springandes genom inhängnaden, men innan vi hinner fånga in honom med kopplet smiter han iväg igen! Strax därefter uppenbarar han sig utanför inhägnaden. Den lille grävlingen hade alltså tagit sig in under poolplanket och kommit ut där plåtarna skjuts in på våren. Min lättnad kände inga gränser men nu måste vi åtgärda den lilla hemliga gången.

Valpar, jag säger bara det. Valpar...


"Vart tog lille Kilian vägen?" undrade Archie.

// Lena


Trimning



I fredags var Archie och jag till Ninni Lund som har öppnat ett hundtrim i Arkens Zoo strax mellan Vällingby och Hässelby. Ninni trimmar inte endast hundar utan även katter och i fredags berättade hon om något som lät fullständigt urgulligt nämligen att hon hade haft "marsvinsspa"! Några unga tjejer hade lämnat in sina lurviga marsvin för att få dem tvättade och fönade. Ninni gav dem till och med lite massage. Låter helcharmigt.

Archie blev som vanligt jättefin och vi hade det urtrevligt hos Ninni.

// Lena

RSS 2.0