Grattis Archie 6 år!

Idag fyller Archie sex år, hipp-hipp-hurra för honom!


// Lena

Strömsholm

I år blir det inget Strömsholm för vår del då utställningen sammanfaller med yngsta barnets födelsedag - dottern blir 18 år! Återigen tänker man smått hysteriskt hur kunde det gå så här fort??? Äldste sonen blir 22, näste är nyligen fyllda 19 och nu dottern 18. 

Archie blir redan sex år den 17 januari! En medelålders herre som snart får gå i veteranklass! Lille Kilian blev nyligen sex månader, ca 3,5 människoår.

Som sagt, ingen utställning nu men vi får väl se vilka vi kan pricka in under våren. Måste göra en liten plan för vad vi ska hitta på. Vore trevligt att komma ut och röra på sig igen och träffa alla trevliga människor och hundar vid utställningsringen och i spåren.

// Lena

Valpträning

Kilian gillar att bli ompysslad. Underbart tycker jag för då går det lätt att klippa klor och att hålla efter tasshåret. Han ligger på rygg och spretar och verkar uppskatta att matte sitter böjd över honom och småpratar och fnular med tång och sax. Jag brukar klippa klorna varje vecka för träningens skull och med Archie och Monty fungerade det jättebra även om Archie ser högst ogillande ut men snällt går med på övningen.

Archie blev tidigt duktig på sitt, ligg och "vacker tass", rulla runt mm. Kilian har börjat fatta galoppen även han men om jag säger "vacker tass" så sitter Archie som ett tänt ljus och väntar på en belöning så Kilian får liksom inte riktigt utföra någon soloprestation då Archie för en gångs skull tar över.

Kilian är duktig på inkallning - vilket tog ungefär fyra år för oss att få till med Archie... Fast Archie har ett lugn och utstrålar en sådan "free spirit" att han tilläts sköta sig själv. Redan som mycket liten "försvann" hann i skogen men kom alltid tillbaka. Han verkade tidigt vara ganska spårsäker och ha koll på omgivningen. Det ska bli så spännande att testa viltspår med Kilian men det lär dröja med tanke på snömängden.

// Lena

Surikat

Jag har tidigare nämnt att Kilian är hoppig och far runt mellan möbler och glatt kastar sig ned från soffryggstöd(!). Vi försöker avvärja dessa gräsliga skutt och jag är fruktansvärt orolig att han ska bryta ben eller skada sig. Men han är en otroligt hoppig liten kille. Familjen säger samfällt att Archie var inte på samma sätt när han var liten. Nu har dock Kilian lagt sig till med en skojig vana. När vi är ute och går och han ser något längre bort som han inte riktigt har koll på, sikten är dålig eller det är ett gupp i vägen etc så går han upp på bakbenen och hoppar jämfota framåt. Tro mig - han ser ut som en söt liten Surikat - ni vet - Timon i Lejonkungen.

Som sagt, måtte hans ben och höfter hålla för han är vild av bara tusan.


// Lena

Hemsk kyla

Det är väl ändå typiskt att det ska komma en sådan kyla när man är ledig och vill ta härliga långpromenader. Tanken var ju också att Kilian som den 23 december fyllde sex månader skulle kunna få gå aningen lite längre än bara runt kvarteren plus busa i skogen. Men icke, vädrets makter tillåter inte några promenader värda namnet för lille Kille-bus. Trots små varma dräkter känns det överdrivet att vara ute några längre stunder när termometern kryper ned mot minus 15-20. Tur att man har inhägnaden och fältet så att Kilian hinner rasa runt och avreagera sig.

Archie älskar att ligga i snön och kana fram på sidan. Det ser ut som om han försöker göra en "snö-ängel". Kilian uppskattar Archies snöbus och kommer farande i 180 och landar ofta på Archie - jisses vad han har fått stå ut med... Men det är rörande att se hur otroligt fäst Kilian är vid Archie - han blir ledsen och pipgnyr om jag går ut med Archie eller om någon annan tar med Archie för en sväng. Då sitter Kilian i hallen vid ytterdörren och ser hjärtskärande sorgsen ut (hmmm matte går ju på vad som helst...) Fördelen med att han är så förtjust i Archie är att ensamhetsträningen går galant. Archie ligger lugnt på golvet och då tar Kilian efter - mycket praktiskt.

// Lena

God Fortsättning!

God Fortsättning till alla vänner och bekanta! Varmt tack för alla hälsningar via mail etc!

December gick i en ryslig fart. Helt plötsligt var det lov och man hade nästan tre veckor framför sig men ack hur snabbt har inte lovet gått... Underbart har det dock varit med hundpromenader, filmtittande och förstås alldeles för mycket godis och mysig måltider.


// Lena

Räv-haj-groda

När man har en valp att fostra blir man snabbt varse de saker som var självklara före den älskade lilla valpens ankomst. Archie och Monty var otroligt duktiga på att parkera sig innanför ytterdörren när vi kom in efter våra långa och ofta mycket leriga promenader. De kunde ligga hur länge som helst och vänta på att bli kommenderade till duschrummet längre in i hallen. Archie är fortfarande likadan och nu tränar vi Kilian att försöka förstå att man faktiskt ska vänta vid dörren och inte springa in fullständigt nedkletad med gyttja. Likaså väntade Archie och Monty snällt i duschrummet när jag hängde upp kopplen, svepte av hallgolvet och gick och hämtade handdukar - även här kunde de stanna "hur lång tid som helst". Kilian är numera jätteduktig på att vänta i duschrummet men det är svårare vid ytterdörren för det finns ju alltid någon trevlig familjemedlem att rusa fram och hälsa på.

Kilian älskar att ligga på rygg och bli kliad på magen. Han är ljuvligt glad, sprallig och har mycket speciella ögon. De är otroligt mörka och han har ett lite vemodigt men samtidigt spralligt uttryck. En hoppigare, skuttigare valp får man nog leta efter. Blir nästan orolig att det ska bli D-höfter... Vi säger att han är en räv-haj-groda, eftersom hans uppsyn ibland kan vara väldigt rävaktig, han bits som en liten haj (vilket bara gulligt än så länge) och han ligger platt på mage som en groda på golvet med benen ut på sidorna. Han är kvällstrött och har än så länge varit fantastisk med nattsömnen - sover hela natten från ca 22 till ca 06.00. Det går också bra att spola av honom efter promenaderna och att klippa klorna. Archie har alltid varit suverän i de här sammanhangen. Som sagt, det är rutiner och åter rutiner och att få den lille att kika på "storebror" som lugnt stuffar på i de olika sammanhangen.

 // Lena

Spårträning

Häromdagen när jag var ute i skogen med Archie märkte jag efter en kort stund att han betedde sig som om han gick ett viltspår. Och visst - efter ett antal meter såg jag en röd snitsel som hängde i ett träd. Archie travade på och efter ytterligare en sträcka kom syntes en röd snitsel till. Det kändes nästan lite kriminellt att gå spåret men Archie verkade så glad och spårade på så fint. Det var kul att iaktta honom spåra utan koppel eller lina - han gick ju helt fritt.

Efter tre snitslar blev det "stopp". Archie ringade metodiskt och jag trodde att det var en oblodad vinkel som var fallet men tji fick vi. Det var tydligen ett kort träningsspår för efter ett idogt letande, ca 20 meter efter sista snitseln, fann Archie något mycket spännande under en gran... en älgskank! Jag trodde först att han hittat en intressant trädgren men med tanke på hur han såg ut i sin kroppshållning förstod jag ganska snabbt att det här var något nytt och kanske litet läskigt. Den var så otroligt stor i jämförelse med en rådjursskank. I vilket fall som helst verkade Archie tycka att det var kul att få lite spontan spårträning och inte minst med tanke på den stora, läskiga grejen i slutet av spåret.



// Lena


Sängmys

Lille Kilian hoppar gärna upp på mattes säng och ligger och myser bland hennes blommiga filtar när kvällen kommer.



// Anne


Trevliga nyheter

Läste att en av Archies söner - Pelydryns King James - fick CK, vann sin klass och blev BH-2 på utställningen i Mjölby. STORT GRATTIS till fantastiskt resultat! Vi är så stolta.

// Lena


Sovplats

Kilian har upptäckt en ny sovplats. På kvällen drar han sig undan till "stora badrummet" och lägger sig under bänken framför fönstret, bredvid elementet. Spelar ingen roll att han har tillgång till gosiga mattor, härliga soffor och sängar, nää, här är det ett hårt plastgolv i badrummet som gäller. Natten tillbringas i alla fall i vårt sovrum i den lilla valphagen med gosiga underlag. Archie sover gärna i vår säng en stund men blir varm ganska snabbt. Han glider då ned ur sängen för att parkera precis utanför sovrumsdörröppningen istället. Där ligger han sedan och snusar större delen av natten -  vår lille vakthund.

// Lena


Spralliga vovvar

Här kommer några bilder på våra spralliga vovvar.









// Lena

Skrämselhicka

Kilian är utan tvekan besläktad med en grävling! Igår när dottern och jag var ute i inhägnaden tillsammans med hundarna så försvann Kilian plötsligt! Var i hela friden hade han tagit vägen? Anne och jag började ropa och kalla på honom och sprang runt och kikade vid buskar etc. Archie däremot stod vid det vintergröna buskaget precis i hörnet av poolplanket och tittade... Jag rusade dit och började bända isär alla stora gröna, vassa grenar och vad hittar jag? Jo, en grop (som jag förmodar grävts av något djur) i vilken Kilian hade smitit ned. Han befann sig då med all säkerhet under pooldäcket, men ändå hördes inga ljud därifrån. Jag kallade på Kilian utan resultat och såg framför mig hur jag skulle behöva ringa efter brandkåren.

När jag hade bestämt mig för att gå in till huset, ropar Anne plötsligt "där är han ju!".  Jag vänder mig om och ser Kilian komma springandes genom inhängnaden, men innan vi hinner fånga in honom med kopplet smiter han iväg igen! Strax därefter uppenbarar han sig utanför inhägnaden. Den lille grävlingen hade alltså tagit sig in under poolplanket och kommit ut där plåtarna skjuts in på våren. Min lättnad kände inga gränser men nu måste vi åtgärda den lilla hemliga gången.

Valpar, jag säger bara det. Valpar...


"Vart tog lille Kilian vägen?" undrade Archie.

// Lena


Trimning



I fredags var Archie och jag till Ninni Lund som har öppnat ett hundtrim i Arkens Zoo strax mellan Vällingby och Hässelby. Ninni trimmar inte endast hundar utan även katter och i fredags berättade hon om något som lät fullständigt urgulligt nämligen att hon hade haft "marsvinsspa"! Några unga tjejer hade lämnat in sina lurviga marsvin för att få dem tvättade och fönade. Ninni gav dem till och med lite massage. Låter helcharmigt.

Archie blev som vanligt jättefin och vi hade det urtrevligt hos Ninni.

// Lena

Välkomna!

Välkomna till Spanielstugans "nya" blogg! Låt oss börja med en introduktion av våra vovvar…

// Anne


Nyare inlägg
RSS 2.0